JAG ÄLSKAR SMIXEN!!!!!


Smixen är som min familj. Idag har vi haft sommarmiddag/fest. Jag kunde dock inte stanna så länge eftersom jag är sjuk och har fått stränga order om att jag inte får vara ute. Men när våra killar kommer där i sina klänningar och kransar in i vårt lilla harem, så var tårarna inte långt borta.

Kära Smixen:

Jag kom in lite på ett bananskal in i er grupp för knappt ett år sedan. Tjejerna kände jag sedan innan men hade ändå inte träffat eller pratat med dem på nästan ett år. Och killarna kände jag inte alls. Jag kom in där som en väldigt osäker liten person som bara ville få chansen att lära känna er. Tiden gick och jag kände att det skulle bli en tuff match att komma in i detta gäng som redan hade bildats. Och efter den första Maskerden som jag inte var med på kände jag nästan att det var hopplöst. Dock tändes ett litet hopp när Niklas en dag sa "Hej, JOHANNA". En av killarna visste alltså mitt namn! Så jag hängde kvar. Så kom Jennies inflyttningsfest, och äntligen var jag en i gänget. Under året som gått har vi kommit närmre varandra än vi någonsin hade trott från början. Kanske var det något magiskt i bakverken som gjorde det?! Eller kanske alla fester?! som gjorde att vi nu står som en familj. Vi har under årets lopp gaddat ihop oss killar vs tjejer, grupper mot grupper, men allt vi har gjort, har gjorts med kärlek.
Det var med tunga steg som jag idag lämnade festen innan den knappt hade börjat. Titta tillbaka på människorna som utgör en sådan hilma stor del av mitt liv. Att säga Hej då till Mange och Jonas(Jonan?!) för ett år var inte lätt någonstans. SMIXEN, jag hoppas att ni förstår vad ni betyder för mig! Och Förstår att en stor del av mitt hjärta tillhör just er! Jag har vuxit som person tack vare er. Nog för att folk alltid har sett mig som en väldigt framåt riktad person, men jag skulle aldrig ha blivit så modig och framåt om det inte vore för denna tid med er.
Jag har fått 14 nya bästa vänner! TACK FÖR ATT JAG FÅR VARA EN DEL AV SMIXEN!