Innan ni läser vill jag bara säga att jag tycker att den senaste tidens händelser är hemska. Men någonstans tycker jag att konsekvenserna är värre.

 

Vid 22:15 idag ringer jag min mamma och säger att jag ska springa hem från jobbet. Jag ville att hon skulle veta att jag sprang och efter hur länge hon borde börja oroa sig i fall jag inte hade hittat hem. Responsen jag fick från min mamma va "Jag gillar det inte, men spring försiktigt och jag väntar uppe på dig!"

 

Gillar det inte? Vadå gillar inte? Att jag springer hem själv? Till saken hör också att i dagens tidningar har man gått ut med bild och namn på tjejen som blev mördad på en springrunda i Väsby. Jag och en tjej på jobbet hade under kvällen diskuterat detta varpå hon sa till mig att hon numera är rädd att springa ute själv. Hon har slutat springa med musik i lurarna och springer inte längre sin vanliga runda i skogarna. Detta plus min mammas respons gjorde mig ärligt talat förbannad!

 

I detta samhälle där det talas DAGLIGEN om människors lika värden. Kille som tjej. Hetro som homo, bi, trans, svart, vit, grön, blå.....Ja ni vet. Det är ett stort ämne JAG VET och jag ska inte ta allt...utan fokusera på ämnet jag hatar mest. MÄN OCH KVINNOR!

 

Här har vi FI som slår högt och säger att kvinnor kan, är lika mycket värda. Många partier, människor, allmänheten tycker också att det inte ska vara någon skillnad i bemötandet kvinnor/män. Men är det sanningen? och nu pratar jag inte om lön och sånt. Utan jag pratar om den enkla saken att känna sig trygg. Jag undrar..Hur många killar känner sig rädda för att springa själva i skogen efter vad som har hänt i sommar? Hur många killar har blivit tillsagda av föräldrar och allmänheten att vara försiktiga nu när det har hänt sånna här hemskheter?

 

Tjejen på jobbet berättade om en killkompis som hade varit ute och sprungit i spåret med pannlampa (för att det hade börjat bli mörkt ute) och möter en tjej som blir livrädd och börjar skrika. Var på hans kommentar till händelsen är "asså va hemskt...jag kan liksom gå ut och springa och låta tankarna vandra. men det kan ju inte tjejer längre för de måste vara rädda"

 

ASSÅ VA?! NEJ! JAG VÄGRAR!!! Över min döda kropp! Jag vägrar låta detta skrämma mig BARA för att jag skulle råka vara tjej!

 

I sommar har två tjejer mist sitt liv på värsta tänkbara sätt vilket har satt landets tjejer i skräck. Överallt läser och hör jag om hur tjejer måste vara försiktiga vart de går och att de helst inte ska springa ute själva. För de kan ju bli mördade. De är ju tjejer och kan ju inte försvara sig själva. Bredvid de stora uppslagen om Lisa Holm och Väsby tjejen läser jag små spalter om killar i samma ålder bli mördade. (ja, även i Sverige) men ingenstans läser eller hör jag uppmaningar till grabbarna att de ska vara försiktiga ute i den stora världen. De är ju trots allt män och kan försvara sig själva....

 

Förra helgen pratade jag med en gammal klasskompis om just detta... Han frågade mig om jag var rädd.

jag- Nä det är jag inte.

han - Nä, men du har ju också den där "Rör du mig så dör du" vibben över dig och är från stockholm, det är ju värre för hon som kommer från någon liten stad i mitten av Sverige som inte har det.

 

FAST VARFÖR DÅ? Bara för att jag ALLTID har klassats som en pojkflicka och inte tänker låta någon gå över mig så är det ju klart att jag inte behöver vara rädd?! eller va?! och kommer man från någon annan stad än storstäderna bör man ju vara rädd. För ...varför då? då vet man inte bättre? eller va?

 

För att dra en parallell som man inte får dra, så tänker jag göra det i alla fall...

En person som blir överfallen på vägen till bussen kommer med största säkerhet vara väldigt rädd att gå den vägen till bussen igen. SÅ som samhället jobbar idag gör att en sådan händelse gör att ALLA SKA och BLIR rädda att gå till bussen. Men tänk om vi istället lät bli att stressa upp oss och istället försökte hjälpa personen som faktiskt har anledning att vara rädd, slippa vara rädd. Visa att det inte finns något att vara rädd för. Jag tror att vi skulle må och leva bättre av det.

 

Summa summarum av många flyktiga tankar överallt är: Jag är SJUKT LESS på att värderas som MESIGARE(?!) för att jag är tjej. Tjejer(och killar för den delen) Sträck på er och var ert vackra jag som ni är. TA HAND OM VARANDRA och hjälp varandra till att vara MINDRE rädda!

 

Varför ska överfallsmännen OCH kvinnorna vinna genom att vi alla ska bli rädda? DE kommer inte vinna över mig i alla fall. Jag tänker fortsätta springa. Springa för alla som inte kan. Springa utan att vara rädd med peppmusik i mina lurar! Finns det någon där ute som vill springa med mig för att ni inte vågar springa själva. Hör av er!

 

KRAM PÅ ER VÄRLDEN!