Efter konfirmationslägret följde Teresa och Johanna med till Skåne och var med mig lite! :) Det var härligt att bara chilla-grilla med sina bästa vänner några dagar. Det var dock inte lika härligt när lördagen kom och de skulle åka hem. Hallbygård gick runt hela dagen och klagade på att jag och Teresa inte grät 24/7 för att det var sista dagen vi skulle vara med varandra innan jag åker. Men jag fattar inte att jag ska åka och Teresa har redan varit med om att någon som står henne nära är borta ett år, så vi gick runt bara som vanligt. Men sedan efter jag hade kramat om de båda på Ystad tågstation och satte mig i bilen med mamma så kom tårarna. Kan inte fatta att jag inte kommer att se min bästa vän på ett helt år. Usch. Vi har hängt ihop i 17 år, och nu ska vi helt plötsligt inte ses på ett helt år! Men, vi ska klara av det! :)