Hur långt är man villig att gå för sin egen skull? Till vilken gräns är man villig att "styra" andras känslor för egen vinning?
Livets huvudroll är ju faktiskt du själv. Vilket gör att du vill göra allt för att få det så bra som möjligt för huvudrollsinnehavaren(eftersom det är du själv som har rollen), men vilket pris är du villig att betala för att få detta privilegium? Vad det än må vara! "låt det bli som det blir" säger folk till mig hela tiden! Men om man vill vara med och styra lite över vad som händer, då är det inget man KAN göra. Äh, life sucks!

Petra, sommarens motto ÄGER!