Ett år...
Ett år kan verkligen gå hur fort som helst och hur långsamt som helst. Allt är relativt som jag brukar säga.
* Det är ca ett år sedan jag slutade på gymnastik(nu är jag visserligen tillbaka! men ändå! det har väll gått lagom fort)
* Det är ca ett år sedan vi kom hem från återträffslägret(känns SJUKT längesedan!)
* Det har gått snart ett år sedan klass 9ma träffades på Arlanda för att åka till USA och vara med om en resa som de aldrig skulle glömma(kändes som om det var igår)
Som jag och Krille diskuterade på bussen idag(förlåt om jag inte var så jättesocial men jag va jättestressad!), mycket händer på ett år! På ett år hinner man med många bråk, försoningar, lyckorus, sorger, tja egentligen ALLT.
Något jag inte kan förstå är att det var mer än ett år sedan återträffslägret! Det var verkligen ett höjdarläger, och gissa om jag var lycklig när jag kom hem. Det kan nog alla som känner (kände mig vid den tiden) svara på! Kan knappt tro att jag har känt David och Krille i BARA ett år! Men det är ganska kul att se tillbaka och tänka på vilka man umgicks mest med osv. Jag har faktiskt kommit fram till att det är ungefär samma människor som idag! :)
De få männskor som läser denna blogg, till er vill jag ändå säga att åk på läger! Lär känna nya människor! Man läs sig en massa och har bara allmänt SKITkul! :D
Tudels på er!
det behövs ingen kommentar!
* Det är ca ett år sedan jag slutade på gymnastik(nu är jag visserligen tillbaka! men ändå! det har väll gått lagom fort)
* Det är ca ett år sedan vi kom hem från återträffslägret(känns SJUKT längesedan!)
* Det har gått snart ett år sedan klass 9ma träffades på Arlanda för att åka till USA och vara med om en resa som de aldrig skulle glömma(kändes som om det var igår)
Som jag och Krille diskuterade på bussen idag(förlåt om jag inte var så jättesocial men jag va jättestressad!), mycket händer på ett år! På ett år hinner man med många bråk, försoningar, lyckorus, sorger, tja egentligen ALLT.
Något jag inte kan förstå är att det var mer än ett år sedan återträffslägret! Det var verkligen ett höjdarläger, och gissa om jag var lycklig när jag kom hem. Det kan nog alla som känner (kände mig vid den tiden) svara på! Kan knappt tro att jag har känt David och Krille i BARA ett år! Men det är ganska kul att se tillbaka och tänka på vilka man umgicks mest med osv. Jag har faktiskt kommit fram till att det är ungefär samma människor som idag! :)
De få männskor som läser denna blogg, till er vill jag ändå säga att åk på läger! Lär känna nya människor! Man läs sig en massa och har bara allmänt SKITkul! :D
Tudels på er!

Kommentarer
Trackback