Redan när jag vaknade, märkte jag att luften var tung. Lite som när man väntar på åskan. Jag väntade på bomben. Den kom. Trots att jag var förberedd var jag inte tillräckligt förberedd, inte denna gång heller. Men efter lite hjälp så kändes bomben inte lika stor. Men sen kom en till. Och då blev det för mycket. Helt otroligt att man kan förlora de 2 saker man i livet tycker om mest på en och samma dag. Men det är smällar man måste lära sig att leva med i guess. Nu är det bara för mig att kalla in räddningspatrullen som får hjälpa mig att plocka ihop bitarna.