Daniel Fredrik Ifwer. Inga ord kan beskriva vad jag känner för dig. Jag vet inte hur vi har kommit dit vi är idag, men jag ångrar inget. Dt finns ingen som jag kan slappna av med så mycket som jag kan med dig. Allt känns nästan föööör naturligt med dig. :) jag hatar egentligen uttrycket själsfrände, men du är ta mig fan min. It breaks My heart att vi om mindre än en månad inte längre kommer att bo tillsammans. Men jag vet att vi kommer fixa det, för det är du och jag. Och det är meant to be. Jag kan inte tänka mig ett liv utan dig. Jag tror att de flesta i vår omgivning kan hålla med om att vi passar. Att vi har något som funkar. Jag älskar dig. Jag älskar hur du når fram till mig på ett sätt jag inte tror att ens du förstår. Du kan inte ana hur mycket du har stärkt mig. Hur mycket du betyder för mig. Du är mitt allt. Daniel Ifwer, jag älskar dig

Om tio dagar börjar världens bästa tävling. Melodifestivalen. Jag bryr mig inte om vad andra tycker och tänker om den tävlingen, men jag älskar det! Jag lyssnade idag på Tommy körbergs - stad i ljus (1988) och fick rysningar i hela kroppen. Så jäkla härligt. Jag älskar schlager!

Känslan av att tappa taget. Känslan av att se dem man älskar försvinna. Jag vet inte vad jag ska göra för att kunna hålla kvar. Är detta en fight jag inte kan vinna? jag vill inte förlora. Jag kan inte. jag får inte.

Läste idag ett blogginlägg som förde tankarna tillbaka på förr. På vännerna, pojkarna, gymnastiken... Det finns så mycket jag saknar, så mycket jag kan glädjas åt att jag hade men även så mycket jag fortfarande mår så dåligt av. Det brustna hjärta jag fick blev aldrig riktigt helt.